Frågor & svar

Frågor och svar om FinELibs förhandlingar och främjande av öppen vetenskap

FinELib-konsortiet förhandlar på högskolors och forskningsinstituts vägnar om avtal som garanterar forskare och studerande tillgång till vetenskapliga publikationer samt möjlighet att publicera artiklar öppet tillgängligt.

Neuvottelut

Varför väntar Finland inte bara på att förläggare övergår till öppet tillgänglig publicering eller att andra länder först förhandlar fram avtal?

Öppet tillgänglig publicering har diskuterats i decennier men framstegen har varit långsamma.

Förläggarna har inte tagit i bruk modeller för öppet tillgänglig publicering i den takt eller omfattning som en övergång förutsätter. Den huvudsakliga orsaken är att den nuvarande publiceringsmodellen som baserar sig på prenumerationsavgifter är mycket lönsam för förläggarna. Situationen tvingar högskolor och forskningsinstitut att betala vetenskapliga förläggare stora summor för tidskriftsprenumerationer, vilket begränsar tillgången till vetenskapliga resultat.

Förhandlingar om att övergå till öppet tillgänglig publicering pågår i många länder, till exempel i Tyskland, Nederländerna, Sverige, Norge och Storbritannien. Också USA (bl.a. University of California) och Kina har aktiverat sig i frågan. Ju fler länder, organisationer och finansiärer som kräver förändring av förläggarna desto snabbare sker övergången.

Vad är Plan S och hur påverkar den förhandlingarna?

Plan S är ett ställningstagande som forskningsfinansiärerna publicerade i september 2018 och som starkt förespråkar omedelbar, öppet tillgänglig publicering. Finlands Akademi har gått med i Plan S och förutsätter att studier som finansierats av akademin publicerar sina resultat öppet. Också Unifi har gett sitt stöd till Plan S.

FinELib beaktar Plan S principer i sina förhandlingar. Under övergångsperioden godkänner Plan S publicering i hybridpublikationer som ingått avtal med full öppenhet som syfte (s.k. transformative agreement).

Internationellt är Plan S ett viktigt steg som ökar trycket på förändring inom vetenskaplig publicering.

Med hjälp av verktyget Journal Checker Tool kan man kontrollera om en vetenskaplig publikation är förenlig med Plan S. Man måste dock ta hänsyn till att tidskrifternas uppgifter kan uppdateras med fördröjning.

Varför förhandlar man om öppet tillgänglig publicering med förläggarna? Varför förlänger man inte bara prenumerationsavtal som man gjort förut?

Priserna för tidskriftspaket har under årens lopp blivit så höga att många forskningsorganisationer inte längre har råd med dem. Situationen är ohållbar då många vetenskapliga förläggare i praktiken har en monopolställning.

FinELibs mål är att överföra pengar som tidigare gått till prenumerationsavgifter till öppet tillgänglig publicering. Öppet tillgänglig publicering löser många av den vetenskapliga publiceringens nuvarande problem då artiklarna blir tillgängliga för alla som är intresserade av vetenskap.

Varför förhandlar FinELib-konsortiet om open access -avtal endast med de stora traditionella förläggarna?

FinELibs medlemmar – högskolor och forskningsinstitut – spenderar stora summor på att prenumerera på de stora förläggarnas tidskriftspaket. FinELib vill att dessa pengar i stället används för att göra finländska forskningsorganisationers artiklar fritt tillgängliga, vilket främjar öppenhet.

Om likadana publiceringsavtal krävs överallt i världen tvingas de stora förläggarna att förändra sina affärsmodeller. För närvarande publicerar även finländska forskningsorganisationer många artiklar i de traditionella förläggarnas tidskrifter. Genom att göra dem öppet tillgängliga kan finsk forskning få mycket synlighet.

De stora traditionella förläggarna är förstås inte ensamma om att erbjuda möjligheter till öppet tillgänglig publicering. FinELib-konsortiet förhandlar även med nya, helt öppna förläggare.

Forskare har inte råd att betala dyra författaravgifter (APC-avgifter). Hur löser man detta?

Avsikten med avtalen som konsortiet förhandlar om är att enskilda forskare inte ska behöva betala APC-avgifter, utan att dessa i stället ska täckas av tidigare licensavgifter. Tanken är också att öppenheten inte ska höja totalkostnaderna för publicering.

Öppet tillgänglig publicering finansieras också med många andra modeller än APC-avgifter. Till exempel tidskrifter inom fysik finansieras med hjälp av det globala SCOAP3-konsortiet.

Varför förhandlar FinELib om avtal som gäller hybridtidskrifter?

För närvarande publicerar forskare mycket i hybridtidskrifter, dit många väletablerade och prestigefyllda tidskrifter hör. Därför är det vettigt att försöka påverka också dessa tidskrifter.

Målet är att även hybridtidskrifterna ska övergå till helt öppet tillgänglig publicering.

Varför räcker det inte med att publikationer lagras i ett publikationsarkiv?

För närvarande kan referentgranskade versioner av artiklar som publicerats i de traditionella förläggarnas tidskrifter lagras i publikationsarkiv först några månader (vanligen 6–12 månader) efter utgivningen. Artiklarna är alltså tillgängliga med fördröjning.

I vissa branscher är det också ytterst viktigt att uttryckligen få tillgång till den publicerade versionen av en artikel.

Hur kan en enskild forskare påverka förhandlingarna?

De forskarlanserade motionerna #Tiedonhinta och #NoDealNoReview föreslår följande sätt för att försöka påverka förhandlingarna:

  1. Forskaren kan låta bli att skicka sina manuskript till förläggarens tidskrifter.
  2. Forskaren kan låta bli att referentgranska manuskript till förläggarens tidskrifter.
  3. Forskaren kan tills vidare avstå från redaktionsuppgifter i förläggarens tidskrifter.

Om möjligt kan forskaren också informera förläggaren om att hen fattat dessa beslut på grund av förhandlingsläget.

Om du är med i redaktionen för en vetenskaplig tidskrift eller i någon annan roll (t.ex. referee) och du vill diskutera hur du kan främja öppenhet i din egen roll kan du ta kontakt med FinELibs kontor (finelib@helsinki.fi).

Utnyttja Open access -fördelar

Vid förhandlingarna har man kommit överens om open access-fördelar för följande förläggares tidskrifter.

Mer information om open access-fördelar för olika förläggare och organisationer får du även på ditt eget bibliotek.